Vilka barn slutar och vilka stannar inom orienteringen?

Det finns flera skäl till att undersöka vad som gör att vissa fortsätter och andra slutar med orientering. Ett skäl är att utveckla ungdomsverksamheten så att den tilltalar fler ungdomar. Ett annat att det läggs många ideella timmar som ger begränsat värde då en stor andel slutar. I den här artikeln diskuterar jag den studie som Svenska orienteringsförbundet gjorde 2019 samt presenterar data för hur det ser ut för Frölunda OL.

SOFT:s studie Barns tävlande

2019 publicerade Svenska orienteringsförbundet en större studie om barns tävlande. En del av denna studie undersöker varför barn fortsätter eller slutar att orientera. Metoden bygger på både dataanalys från tävlingar i Eventor och intervjuer med målsmän vars barn slutat.

Intervjuer

Målsmän till barn uppger följande skäl till att barnen slutade med orientering:

Det framgår inte varför en annan idrott prioriterades men ett rimligt antagande är att det antingen beror på att intresset för konkurrerande idrott är större, att de har fler kompisar inom konkurrerande idrott eller en kombination av båda.

I intervjumaterialet framgår det också att familjens engagemang är av central betydelse. Om familjen har en bakgrund inom orientering är sannolikheten 50-70% att ett barn som börjat tävla är kvar i sporten efter fem år. Motsvarande siffra för familjer utan orienteringsbakgrund är 20-40%.

Sammanfattningsvis så är målsmäns bedömning att bristande intresse och kompisskap utgör 2/3 av skälen till att ett barn slutar med orientering. Föräldrarnas engagemang och erfarenhet av orientering är av central betydelse för att ett barn skall fortsätta.

Analys av tävlingsdata

Enligt SOFT:s studie är 44% av de barn som börjar tävla i orientering tävlingsaktiva efter fem år. Det är dock oklart vad som definierar ”börjar tävla”.

Sannolikheten att ett barn stannar kvar i orienteringen står i direkt proportion till hur mycket barnet tävlar i ung ålder. Att prestera goda tävlingsresultat redan som barn har viss betydelse för att fortsätta, även om denna korrelation är klart högre för äldre ungdomar.

Anledningen till att barn tävlar olika mycket kan förstås variera. Att ha föräldrar med orienteringsbakgrund är sannolikt en stor faktor då idrotten är av familjekaraktär.

Den tredjedel som tävlar mest är den som tenderar att bli kvar. Potentialen att behålla fler finns bland de som tävlar mer sällan.

Analys av data för Frölunda OL

I min analys av hur många som fortsätter utgår jag från alla som anmält sig till en nybörjarkurs de senaste elva åren. SOFT utgår istället från alla som börjar tävla. Analysen av tävlingsdata bygger på närtävlingen Vårserien (samt Majserien 2020).

Så här ser vår tratt ut:

Som jämförelsetal är 39% av de som började tävla fortsatt tävlingsaktiva efter fyra år, jämfört med 44% efter fem år i SOFT:s studie. Vi definierar dock tävlingsaktiva endast utifrån Vårserien så det går inte att jämföra talen rakt av. En rimlig bedömning är att vi ligger i linje med de flesta andra orienteringsklubbar i Sverige.

Andra nyckeltal:

• 76% av de som går vår nybörjarkurs är inte tävlingsaktiva två år senare.
• 86% av de som börjar när de är äldre än 10 år är inte tävlingsaktiva två år senare.
• 69% av de som tävlar ett år efter de gått nybörjarkurs är kvar i sporten tre år senare.

När barnen börjar tävla är en tydlig indikation på om de kommer fortsätta eller inte. Endast 4% av de som gått nybörjarkurs och som är kvar i sporten började tävla när de var äldre än 10 år.

Att endast testa på att tävla en gång i Vårserien är också en indikator på att barnen inte kommer att fortsätta. 95% av dessa är inte tävlingsaktiva året efter. Däremot är det ingen större skillnad om ett barn springer 2-5 etapper.

Diagrammet nedan visar förändring av hur träningsaktiva våra ungdomar är i olika åldrar.

Det största tappet sker under året då barnen är 13 år, 41% är borta året då de fyller 14. Övriga stora tapp är när de är 15 och 11 år. De flesta slutar alltså det året de går upp en svårighetsnivå.

När det gäller vår ungdomsverksamhet över tid så har vi positiva trender för träningsaktivitet och nyrekrytering medan tävlande ligger relativt konstant. Vår andel av starter har dock minskat de senaste fem åren då sporten vuxit totalt sett.

Siffrorna för tävlande 2020 bygger endast på Majserien (tre etapper) och är sannolikt i underkant.

Diskussion

Att 76% av nybörjarna inte fortsätter innebär att det läggs åtskilliga ideella timmar på en verksamhet som inte är tillräckligt attraktiv för majoriteten av nybörjarna. Detta kan vara ok om vi har har obegränsade ledarresurser, men så är knappast fallet. Bara några veckor efter årets nybörjarkurs har vi ett tiotal personer som står på väntelista. Speciellt ineffektiv är nybörjarverksamheten för 11-12-åringar där 86% inte fortsätter.

Studien och diagrammen ovan visar på att följande faktorer är avgörande för en framgångsrik ungdomsverksamhet:

• Möjliggör kompisskap.
• Öka föräldrars engagemang.
• Stimulera tävlande i ung ålder, speciellt för de som har föräldrar utan orienteringsbakgrund.
• Ge extra stöd till de som går upp en svårighetsnivå, speciellt 13-åringar.
• Extra fokus på nybörjare som är 11-12 år då få av dessa fortsätter.

Alla dessa fem punkter behöver analyseras och brytas ner till konkreta aktiviteter vars effekter går att mäta.

Möjliggör kompisskap

Att bygga sociala relationer är individuellt men det finns olika sätt som föreningar kan hjälpa till. Några exempel är läger, sociala aktiviteter som inte rör orientering, stafetträningar, samarbetsövningar typ 5-kamp, klubbresor, miljöer i klubbstugan som inbjuder till samvaro som kortspel. Att tävla bygger i hög grad gemenskap. Förutsättningarna blir också mer gynnsamma om det finns en kritisk massa av barn i samma ålder.

Öka föräldrars engagemang

Arbetet med att öka föräldrars engagemang bör riktas in mot de som har begränsad erfarenhet av sporten. En nyckel kan vara att försöka bygga ett intresse hos föräldrarna och erbjuda nybörjarkurser för dem på en tid som inte krockar med barnens träning. Det kan också vara bra att snabbt få ut föräldrar på en närtävling för att visa hur det fungerar och avdramatisera tävlandet.

Stimulera tävlande i ung ålder

Det framgår tydligt att tidigt tävlande är en framgångsfaktor för att fortsätta med orientering. Även här bör fokus ligga på de barn vars föräldrar inte har erfarenhet av orientering. Resultat är inte speciellt avgörande för om barnen fortsätter så fokus bör ligga på den sociala aspekten, glädjen av att få springa i ny terräng och glädjen i nya utmaningar. Tävlingsresor, speciellt till stafetter, bygger gemenskap. Var tydlig med att det går bra att springa i par i öppna klasser. Även praktisk hjälp som anmälan och samåkning bör beaktas.

Ge extra stöd till de som går upp en svårighetsnivå

Detta handlar till stor del om resurser. Att ledare skall ha tid att hålla i teorigenomgångar, uppföljning på träningar och analys av Livelox-lopp.

Extra fokus på nybörjare som är 11-12 år

Den kanske svåraste punkten men tror vi kommer en bra bit om vi tidigt lyckas bygga en social gemenskap.

Slutligen – bra ungdomsverksamhet kräver bra ledare. Idag är vi ett tiotal ungdomsledare som ordnar träningar, läger, resor, följer upp, analyserar lopp samt ytterligare några som hjälper till med att hänga ut kontroller. Vill du vara med och hjälpa till? Kontakta en ungdomsledare. All hjälp tas tacksamt emot.

Åsikterna i artikeln är skribentens egna och delas inte nödvändigtvis av ungdomskommittén. Diskutera gärna i kommentarsfältet.